Lawesome

Make law...not war.

 
Om man vill starta ett företag vilken associationsform är bäst att ta från skattesynvinkel av de som finns; AB, HB, KB m.m.
2010 4 dec, 12:02 i Associationsrätt

Kommentarer
Neonlight

Det beror på vilken verksamhet du avser att bedriva och hur många delägare ni kommer att vara etc. Det finns nästan ett oändligt antal aspekter att ta i beaktande när man ska tipsa om associationsform ur en skattemässig synvinkel. Dessutom har lagstiftaren på senare år lagt ner mycket möda på att få inkomstskattereglerna för näringsverksamheter enhetliga, varför det inte är lika stora skillnader som tidigare.
En generell och förenklad sammanställning kan dock enligt min mening se ut som följande.

Är du själv och avser att bedriva näringsverksamhet i mindre omfattning utan att allt för stora risktaganden i varje enskilt jobb anser jag att enskilt bolag är att rekommendera. Man har numera möjlighet att göra bokslutsdispositioner o.l. som enskild näringsidkare så att beskattningen blir likvärdig den som gäller för AB. Om du är student och fortfarande vill erhålla studiebidrag går det alltså bra att skjuta fram inkomsterna (upp till fem år) så att du inte får problem med CSN. En annan fördel är att det är något enklare att deklarera och att du inte behöver något startkapital (inte krav i vart fall).

Är ni flera som avser att bedriva näringsverksamhet i mindre omfattning utan att allt för stora risktaganden i varje enskilt jobb anser jag att HB kan vara att rekommendera. HB utgör förvisso en egen juridisk person, men delägarna åtar sig även ett personligt ekonomiskt ansvar, bl.a. eftersom inkomster i HB beskattas hos delägarna direkt, men även då en ev. borgenär till HB kan vända sig till vilken av delägarna som helst och kräva betalning då de är solidariskt ansvariga. Fördelen här är att du inte behöver något startkapital. Skulle det vara så att du har gjort en stor kapitalförlust på annat håll är det ju också en fördel att bli beskattad direkt så att man får visst avdrag för denna inkomst som kanske inte hade blivit aktuell annars. Vill man begränsa risken för vissa av delägaren kan man istället starta ett kommanditbolag och låta t.ex. bara en av dessa vara komplementär som då tar obegränsat ansvar för bolagets förplitkelser.

Nuförtiden är det dock, enligt min mening, vanligvis förtjänstfullt att starta ett AB ur skatterättslig synpunkt. Det räcker numera med 50 000 kr i startkapital och det är inte längre krav på att ha någon revisor. Det kan dock vara på sin plats att man försöker justera ägarförhållandena så att de s.k. 3:12-reglerna för fåmansföretag inte blir tillämpliga (56 och 57 kap. i IL). Dessa innebär att delägarna beksattas i inkomstslaget tjänst i viss omfattnng istället för kapital för utdelning från bolaget. För att undvika detta kan man t.ex. låta en utomstående, ej släktning, som inte kommer vara verksam i bolaget äga ca. 30 % av aktierna i bolaget, kanske en investerare.

Det skulle gå att skriva hur mycket som helst om detta, och allt är som sagt beroende av hur verksamhet ser ut, ägarförhållanden, m.m, m.m.

dec 5 2010, 12:51
Stefan

men om man har ett hb, beskattas då inkomster därifrån som tjänst eller som kapital?

dec 5 2010, 12:57 via mobi
Neonlight

Det blir i inkomstslaget näringsverksamhet även för fysiska personer.

dec 5 2010, 13:32
Stefan

ja juste ja, hade glömt att det finns ett tredje inkomstslag =p Hmmm det lutar isf mot hb för min del. Men då måste man vara minst två delägare; ab kan man vara en enda.

dec 5 2010, 13:59
Neonlight

Ja precis. Om du vill vara riktigt klurig kan du köra på KB och så sätter du ett AB som komplementär.

dec 5 2010, 14:03
Neonlight

Hur är det i AB vad gäller styrelse, man måste ha en ledamot och en suppleant väl?

dec 5 2010, 14:06
IceCube

@Neonlight, tack för ditt svar! Det får nog då bli enskild näringsidkare eftersom det jag vill göra är att fortsätta med en UF-verksamhet som jag håller på med men jag planerar också att studera vidare. Eftersom du sa att det går att kombinera med CSN så låter det som vettigast till en början.

dec 5 2010, 14:15
Neonlight

Ingen orsak!

dec 5 2010, 14:33
Stefan

AB måste ha en styrelse med minst 1 ledamot, 8:1 ABL. Är det färre än 3 ledamöter i en styrelse så måste man även ha en suppleant, 8:3 ABL. Men har man i sådana fall 3 ledamöter så behövs ingen suppleant (det är något som bolagets grundare får beräkna vad som blir billigast och vad som är bäst för bolaget; det kanske bara behövs 2 ledamöter och då blir det kanske billigare med 2 ledamöter och 1 suppleant).

Det kan dock bli lite svårt att bara vara 1 ledamot, bl a kan det bli problem vid protokollföring av styrelsesammanträden. Protokollet ska justeras av ordf om denne inte har fört protokollet, 8:24 st 2 ABL. Finns bara 1 ledamot i styrelsen så kanske denne anses vara ordf och denne kommer även att föra protokollet (eftersom att det inte finns någon annan ledamot); så då får man antingen låta suppleanten justera protokollet eller anlita en sekreterare/protokollförare inför varje styrelsesammanträde. Men allt detta är en annan fråga, rent formellt får man vara 1 ledamot...

Har man fler än 1 ledamot så måste man välja en av ledamöterna som ska vara ordförande av ledamöterna, 8:17. Denna person har särskilda uppgifter; bl.a. att kalla till styrelsesammanträden och att tillse att alla ledamöter får behövligt material inför sammanträdena. Dessutom har styrelsens ordf utslagsröst om det skulle bli lika röstetal vid en beslutsvotering inom styrelsen, 8:22 ABL. Så det är en viktig roll och man måste välja den varsamt. Huvudregeln är att styrelsen själv utser sin ordförande, men annat får beslutas om i bolagsordningen, 8:17 st 2 ABL.

Har man flera ledamöter än 1 så måste man vidare upprätta en arbetsordning för styrelsen arbete, 8:6 ABL. I lagen finns inte angivet exakt vad som ska tas med i instruktionen eller hur detaljerad den ska vara. Därför kan man, lite beroende på bolagets storlek och övriga omständigheter, "cut some corners" och upprätta en ganska standardiserad och kortfattad instruktion (kanske kortare än en A4-sida).

En verkställande direktör behöver man inte ha om man inte vill, 8:27 ABL. Men skulle man önska ha en VD så finns det inget i lag som hindrar att en styrelseledamot även är VD (t o m styrelsens ordf kan vara VD). Det kan dock vara olämpligt ur företagsekonomiska eller organisatoriska skäl.

Har bolaget utsett en VD så kan man även utse en eller flera vice VD, 8:28 ABL. Den/dessa har sedan samma roll som suppleanter för styrelseledamöter, dvs. den/dessa hoppar in när VD inte är närvarande.

Sedan finns speciella regler för publika bolag (men det är inte fallet här, där vi bara talar om småföretagare); då måste man vara minst 3 styrelseledamöter, 8:46 ABL. Så i publika bolag behöver man aldrig ha suppleanter om man inte vill, 8:3 ABL e.c. Man måste även ha en VD, 8:50 ABL. Vidare får i sådana fall styrelsens ordf inte samtidigt vara VD, 8:49 ABL.

dec 5 2010, 15:08

 
© 2010-2012 Lawesome