Lawesome

Make law...not war.

 
När sambo med gemensamt barn äger hus tillsammans vill separera, vem/hur bedöms vem som får bo kvar i huset?
2011 28 apr, 06:55 i Familjerätt

Kommentar
Stefan

Hej Lillemor,

I mitt svar så förutsätter jag att barnet är under 18 samt att huset ägs av samborna gemensamt.

Denna fråga regleras av Sambolag (2003:376) samt praxis, rättsprinciper och förarbeten.

Om ett samboförhållande upphör så ska en bodelning ske av samboegendomen (SamboL 8 §). Detta innebär att parterna ska dela upp den gemensamma samboegendomen mellan sig (hälften var) såvida inte ett samboavtal uttalar att fördelningen ska ske på något annat sätt (9 § SamboL). Samboegendom utgörs av den gemensamma bostaden och bohag (3 § SamboL).

Detta innebär alltså att den gemensamma bostaden ska fördelas mellan parterna vid en eventuell bodelning. Självklart kan inte bostaden rent fysiskt fördelas (såvida inte Lantmäteriverket har beslutat om en avstyckning av en samägd fastighet). Istället får i praktiken en av parterna bostaden och sedan får den andra parten betala för att få den andra partens halva (16-17 §§ SamboL). Det är alltså viktigt att notera att den ena parten får inte bostaden utan måste betala för den andra partens halva. Om det är ett ringa belopp kan parten dock få ta över egendomen gratis. Exempelvis om bohaget teoretiskt skulle utgöra nästan lika stor del som bostadens värde.

Bedömningen av vem som ska få den gemensamma bostaden sker utifrån vilken part som behöver bostaden bäst samt att det är skäligt att den parten får överta bostaden (16 § 2 st). Det är således en tvådelad bedömning.

Den första bedömningen görs vanligtvis utifrån vem av parterna som får den faktiska vårdnaden om barnen och vem av parterna som barnen ska bo hos. Har parterna fått gemensam vårdnad eller barnet ska bo ungefär lika mycket hos båda parterna så kan detta inte ensamt avgöra vem av parterna som har bäst behov av bostaden. Men även andra omständigheter kan spela in i bedömningen, t ex vem av parterna som har störst chans/möjlighet att hitta en ny bostad. Det är således en relativt öppen bedömning där man kan åberopa mängder av omständigheter som parten anser visar att denne har störst behov av bostaden.

Den andra bedömningen (skälighetsbedömningen) är också väldigt öppen och flera olika omständigheter kan åberopas. Men det avgörande är om den överföringen av bostaden till en av parterna kan anses vara "skäligt". Det som har nämnts i förarbeten och juridisk doktrin är t ex att det kan anses vara oskäligt att överlåta en bostad som utgjort en gammal släktgård eller liknande.

Dessa sista delar är svaret på Din fråga, jag hoppas att det har varit till hjälp. Tyvärr är det svårt att ge ett exakt svar (eftersom att det blir en bedömningsfråga) men förhoppningsvis är det nu i alla fall klarare hur bedömningen sker. Du är varmt välkommen att ställa ytterligare frågor som dyker upp.

apr 28 2011, 22:45

 
© 2010-2012 Lawesome