Lawesome

Make law...not war.

 
Skillnad på uppdragsfullmakt och ställningsfullmakt?
2012 14 feb, 10:00 i Avtalsrätt

Kommentar
LawesomeUpload

Ställningsfullmakt:

En ställningsfullmakt ger rätt att företräda någon (10 § 2st AvtL). En ställningsfullmakt grundas därmed på ett avtal mellan huvudman och fullmäktige. Exempel på detta är när en arbetstagare inom gränsen för sin anställning för rätt att företräda sin arbetsgivare. Ett konkrekt exempel p ådetta är när du handlar kläder i t ex HM och expediten genomför köpet med dig i kassan.

Det kan vara svårt att fastställa behörigheten om det inte finns något skriftligt dokument som bestämmer vad fullmäktige får göra mot tredje man med bindande verkan för huvudmannen. Behörigheten kan vid denna typ av fullmakt bestämmas genom lag, sedvänja, ändamålsövervägande från domstolens sida eller sett till rättshandlingens karaktär. Detta är dock att skilja från befogenheten, som är en inskränkning, och som reglerar vad man får göra till skillnad från behörigheten som säger vad du kan göra.

Uppdragsfullmakt:

En fullmakt som enbart är grundad på ett meddelanden från fullmaktsgivaren/huvudmannen till fullmäktige. Ett sådant meddelanden kan antingen vara muntligt eller skriftligt. Till skillnad från ovan följer således behörigheten för en uppdragsfullmakt genom ett meddelanden, medan en ställningsfullmakts behörighet kan fastställas på olika sätt och har med tjänst eller ställning att göra. En stor skillnad mot ställningsfullmakten är att man vid uppdragfullmakten inte gör skillnad mellan befogenhet (vad man får göra) och behörighet (vad man kan göra). Det skiljer sig också åt hur man återkallar respektive fullmakt.

Se 2 kap AvtL där det uttryckligen är reglerat.

feb 15 2012, 11:48

 
© 2010-2012 Lawesome