Lawesome

Följande rättsfall kan vidare vara intressant att studera som gäller elektroniska anslagstavlor, forum:

https://lagen.nu/dom/nja/2007s805

Hej,

Okej, intressant att höra vad Riksåklagaren gjorde. Du skulle eventuellt kunna ta vidare saken till Europadomstolen och försöka stödja dig på någon artikel i Europakonventionen. Detta är bara allmänt och det är nog väldigt osäkert om du skulle kunna finna något stöd i EKMR och få gehör i Europadomstolen i det här fallet.

Tack för svar!

Vad Riksåklagaren gjorde? Jo, hon skrev ett brev där det står så här:
"Beslut i överprövningsärende

Riksåklagarens beslut

Riksåklagaren granskar inte beslutet.

Bakgrund
Du har begärt att riksåklagaren ska granska och ändra bifogat beslut.

Skäl för beslutet
Med stöd av de riktlinjer som riksdagen har fastställt tar riksåklagaren normalt
inte upp åklagarbeslut till granskning när beslutet - som i detta fall - redan har
granskats av en högre åklagare, dvs. en överåklagare eller en vice överåklagare.
I detta fall finns det inte skäl att göra undantag från denna huvudregel. Din
begäran om att riksåklagaren ska göra en ytterligare granskning (överprövning)
avslås därför. Det innebär att handläggningen hos riksåklagaren avslutas.

Upplysningar
Riksåklagarens beslut kan inte överprövas eller på annat sätt överklagas."

Så nu har jag skrivit till Riksåklagaren och begärt ut kopior på handlingar. Dels regeringens regleringsbrev där de riktlinjer hon åberopar finns angivna. Dels de handlingar i målet som hon haft tillgång till. Jag vill nämligen se om de har läsförståelse för en text eller om de bara går efter en princip, eller känsla, som är baserad på populism eller simpelt "anseende till personen". Det är ju Vattenfall, alltså staten, den som riksåklagaren är anställd av som jag vill få fälld för ett fult brott mot sina kunder. För det har ju visat sig att även poliser saknar läsförståelse. Och jag hörde också att aspiranter som skall intas i polishögskolan inte behöver ha läsförståelse.

Sen var det lustigt att du nämner EU. Jag satt presis och läste på deras hemsida där man kan göra en anmälan mot Sverige. Men problemet är att jag inte hittar någon text i EU-rätten som jag kan åberopa i detta ärende (jag är ju inte hemma i sånt här) så jag kan få mitt ärende prövat av Europadomstolen.

Då åklagaren på utvecklingscentrum beslutade att avsluta ärendet skrev jag följande brev:

"Till vice överåklagare .

Idag fick jag ditt brev om att du inte ändrar tidigare beslut om att inte inleda någon förundersökning i ärende ÅM 2012/7570.

Jag kan inte släppa det här. Jag förstår inte varför du inte ser att det är ett bedrägeri. Det vore bra om du ville förklara för mig hur det inte är ett bedrägeri när ett företag säger att en kund kan välja vindel för att slippa elmixen? Den enda förklaringen jag kan se är den att du inte förstått problematiken i det här med elleveranser till en elkund.

Det är ju så att den spänning som finns på elnätet byggs upp av den elproduktion som sker lite var stans i olika kraftverk som är uppkopplade mot elnätet. Därmed blir det en mix av olika sorters el som levereras till alla elkunder. Så när Vattenfall går ut i sina säljbrev och på sin hemsida säger att kunden kan välja vindel. Och om dom inte väljer vindel så får dom mixen. Underförstått så om kunden väljer vindel så får de inte mixen, alltså den spänning som byggs upp av olika sorters kraftverk utan de får bara efter det att de valt vindel endast en spänning som kommer sig av vindkraftverk.

Men det fungerar inte så. Och det blev de ju också tvungna att till slut erkänna i den mejlväxling jag presenterade i mitt material i ärendet. Alla får den där mixen oavsett vilken elkälla de än väljer. Så att gå ut till en kund och uppmana denne att välja vindel för att slippa den där mixen är bedrägeri eftersom de INTE kan leverera enbart vindel till kunden. Kunden får ju också betala extra för att få vindel och därmed lovas slippa mixen. Men ändå så får kunden den där mixen i alla fall. Vattenfall tar ju extra betalt för vindel. Själva påstår de att de tjänat miljontals kronor per år på att kunderna väljer vindel. Det måste vara det här som du inte förstått? Eller?

Jag kan inte begripa att detta bedrägeri inte är ett bedrägeri. Kan du inte vara så snäll och förklara för mig, en vanlig fattig pensionär, hur detta inte är ett bedrägeri. Att det inte är ett bedrägeri har du redan skrivit till mig om så det behöver du inte upprepa. Det jag vill veta är HUR det inte är ett bedrägeri. För om detta inte är ett bedrägeri så öppnar det ju nya inkomstmöjligheter för mig på nätet. Jag kan då gå ut och uppmana kunderna att välja köpa föremål av guld men sen kan jag ostraffat leverera rostiga krokiga spikar till dem.

Förstår du vad jag menar?"

Varpå hon svarade:

"Överprövningsärende

Jag beslutade den 14 november 2012 i detta ärende att inte ändra ett beslut
om att inte inleda en forundersökning om bedrägeri alt. försök därtill.

Du har nu i ett e-postmeddelande redogjort för din synpunkt på saken och
varför du anser att detta ska bedömas som bedrägeri. Vidare så har Du ställt
frågan varför jag inte anser att det är fråga om ett bedrägeri. Ett bedrägeri
föreligger när någon genom att vilseleda (lura) någon annan förmår någon
annan att göra något. Det krävs också att förfarandet medför skada för den
som vilseletts och vinning för gärningsmannen. Dessa förutsättningar är inte
uppfyllda varför ett bedrägeri inte kan komma ifråga.

Ärendet avslutas."

Varpå jag replikerade i ett nytt brev till henne:
"Överprövningsärende ÅM 2012/7570.

I Ditt brev från den 2012-11-21 skriver Du bl.a följande:
”Ett bedrägeri föreligger när någon genom att vilseleda (lura) någon annan förmår någon annan att göra något.”

I min polisanmälan skrev jag bl.a följande:
”Här om dagen fick jag ett brev från Vattenfall AB. ... I brevet skriver de om att jag kan välja energikälla. De skriver:
”Välj en energikälla med låga utsläpp - vind, vatten eller kärnkraft. För Vindel betalar du 1,90 öre extra inklusive moms per kWh. Vattenel och kärnkraftsel får du utan extra kostnad. Gör du inget val får du automatiskt vår energimix.” (Understrykning och fet stil gjort av undertecknad.)
Här uppmanar alltså Vattenfall sin kund att aktivt ”göra något”. Kunden uppmanas alltså att: ”Välj en energikälla med låga utsläpp - vind, vatten eller kärnkraft.” Och ”Gör du inget val får du automatiskt vår energimix.”

Vidare skriver Du i ditt brev att: ”Det krävs också att förfarande medför skada för den som vilseletts”
I min polisanmälan skrev jag bl.a följande att Vattenfall skrev i sitt säljbrev till mig: ”För Vindel betalar du 1,90 öre extra inklusive moms per kWh.”
Då jag tyckte detta verkade konstigt så skrev jag till Vattenfall AB och frågade om jag skulle få vindel i min kabel hem till mig om jag valde vindel.
Vattenfall svarade då att:
”Hej Dag! Tack för ditt e-brev. Alla våra kunder får vår standardmix hem i uttagen,”
”Hej Dag! Tack för ditt e-brev. Elen som kommer genom kabeln in till din anläggning är densamma som all annan el även om du väljer att betala extra för vind-el.”

Det Vattenfall således påstår, dels i sitt säljbrev till kunden, dels på sin hemsida, är inte sant. Kunderna uppmanas att välja, t.ex. vindel, och därmed får kunden betala extra. Men kunden får ändå bara den där energimixen Vattenfall lovade att de inte skulle få om de valde, t.ex. vindel. Jag citerar deras säljbrev: ”Gör du inget val får du automatiskt vår energimix.”
Skadan kunden lider är alltså av ekonomisk art eftersom kunden får betala extra för vindel för att slippa elmixen men ändå får bara den där elmixen.

Kunden har alltså uppmanats till av Vattenfall som: ”genom att vilseleda (lura) någon annan förmår någon annan att göra något” i det här fallet uppmanat kunden att välja en vara för att slippa en annan vara och därmed medfört skada för den som vilseletts då kunden bevisligen inte får den vara som kunden dessutom betalat extra för. Vattenfall har därmed lurat av kunden pengar. Kunden har alltså lidit en ekonomisk skada. Om kunden efter sitt gjorda val och extra kostnad fått bara vindel, och inte den där mixen, så hade kunden inte lidit någon skada alls och jag hade heller då inte gjort någon polisanmälan. Allt hade ju då varit i sin ordning.

Du skriver också i Ditt brev bl.a att: ”Det krävs också att förfarande medför skada för den som vilseletts och vinning för gärningsmannen.”
Den som lurat kunden att välja vindel är Vattenfall i detta ärende. Den som tagit extra betalt för vindelen är Vattenfall. Kunden som betalat för det den inte fått levererat till sig har betalat till den som lurade kunden, nämligen Vattenfall. Det är således gärningsmannen,Vattenfall, som skaffat sig vinning genom detta förfarande. Och det handlar om mångmiljonbelopp per år som Vattenfall, enligt dem själva, på det här viset ”tjänat” på sina kunder; skaffat vinning för gärningsmannen.

Då alltså alla de förutsättningar Du angivit, som skall vara uppfyllda för att ett bedrägeri skall ha begåtts, bevisligen föreligger i detta fall, begär jag härmed att åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum i Stockholm upphäver åklagarmyndigheten i Uddevallas beslut samt polisens beslut att inte inleda en förundersökning och ser till så att en förundersökning inleds mot Vattenfall för detta bedrägeri brott."

Varpå jag fick till svar:

"Begäran om överprövning

Efter att en polismyndighet beslutat att inte inleda förundersökning angående
bedrägeri, alt. försök till bedrägeri begärdes överprövning. Åklagaren beslutade
att inte ändra detta beslut. Efter en begäran om överprövning beslutade jag den
14 november 2012 att inte ändra åklagarens beslut, AM 2012/7570.

Dag Blomqvist har begärt överprövning av. mitt beslut. Vad som framförs i
begäran om överprövning föranleder inte någon omprövning från min sida.

Jag överlämnar därför ärendet riksåklagarens kansli för handläggning."

Alltså "Goddag man yxskaft"!

Man stångar sig blodig. Vad ska jag göra? Har du något gott råd att ge?

Vänligen
Dag

Hej tack så mycket för svaret ursäkta att jag svarar sent. Det var väldigt klargörande i alla fall och nu förstår jag metodiken bakom det här!

Gällande tillämpningen av 23:4 BrB är rättsfallet Sturebymordet bra att läsa igenom (från hovrätten). Den ställer sig frågan om en av de som var med i dådet kunde vara att betrakta som vanlig gärningsman eller så kallat utvidgat gärningsmannaskap (jmf redskap). Av fallet framgår att ställs höga krav på detta, varför medhjälp alternativt anstiftan i denna fråga bör vara mer troligt.

Uppsåtstäckning är viktigt även i medgärningsmannaskap. Börja med att konstruera ett medverkansobjekt (Gärningen som är otillåten) i detta fall "döda X" observera att det inte är det aktuella brottet som är medverkansobjetet utan gärningen "att göra ditt eller datt" Efter det måste en medverkansgärning konstrueras (den otillåtna medverkansgärningen) i detta fall "uppmana x att döda y"

Nu skall medgärningsmannens uppsåt (ev. oaktsamhet) täcka BÅDE medverkansobjektet och medverkansgärningen. Dvs B skall ha haft uppsåt till att A skulle mörda X och att dennes medverkansgärning "att uppmana" skulle leda till mordet.

OBS! Varje gärningsman skall dömas efter dennes uppsåt/oaktsamhet. Skulle B ha bett A misshandla X lindrigt och A istället Mördar X har inte A begått medhjälp/anstiftan till Mord.

Krympt/utvidgat medgärningsmannaskap är krångligt och oftast bara aktuellt vid specialsubjekt. (typ A ber B gå till banken och lösa ut en check som är falsk, B vet inte att den är falsk, A är då gärningsmann och B medhjälpare, trots att B utför brottet.)

Fast det du tog upp är väl rent civilrättsligt och har inget med straffrätten att göra?

Ställföreträdare för en näringsverksamhet har, utöver det vanliga straffrättsliga ansvaret, ett så kallat företagaransvar. Med företagaransvaret följer en garantställning, vilket i praktiken innebär att företagare har en straffrättsligt sanktionerad skyldighet att förhindra att brott begås i näringsverksamheten (se t.ex. NJA 1985 s. 43). Som ställföreträdare i straffrättsligt hänseende svarar inte bara den juridiska personens legala ställföreträdare utan även så kallade faktiska företrädare. Det är personer som, utan att vara legala företrädare, har den faktiska maktpositionen och möjligheten att påverka förvaltningen i den juridiska personen (se NJA 1993 s. 740). Också andra omständigheter, såsom vem som har ekonomiskt utbyte av verksamheten kan vara av betydelse vid bedömning av om en person är att anse som faktisk ställföreträdare för en juridisk person. Även för faktiska ställföreträdare kan straffansvar utdömas enligt principerna för företagaransvar (se bl.a. NJA 1993 s. 740, NJA 1979 s. 555 och NJA 1974 s. 297).

Det var det svar vi fick på seminariet av henne och alla som skrev pm hade den lösningen.

Okej, tack! Jag tror insiktsuppsåt blir svårt att visa i det här fallet. Likgiltighetsuppsåt torde gå att visa om det finns en uppfattad sannolikhet hos Åke kombinerat med andra omständigheter.

Men det är Stefan som är den svåra nöten. Är han gärningsman, medhjälpare eller anstiftare? Och i vilket fall som helst måste man väl bedöma om han har uppsåt eller inte?

Enligt min mening är Stefan antingen medhjälpare till våldtäkt (att ålägga honom uppsåt bör inte vara svårt, samma bedömning som för Åke). Uppsåtet ska täcka medverkansgärningen, dvs. att han har låst dörren samt därigenom hjälpt till i våldtäkten. Han har även hejjat på vilket han har uppsåt till. Sen när det gäller tvånget hänvisar jag till samma svar som ovan. Jag skulle utesluta att han är gärningsman eftersom han inte haft samlag med personen i fråga.

Tack så mycket för hjälpen! Då finns det alltså ingen mening att gå vidare med en domstolsprocess, men ska kolla det med besöksförbud.

Ersättning eller skadestånd bestäms med hänsyn till eventuella försäkringar som finns hos den skadevållande parten (gärningsmannen). I och med att det är relativt vanligt med ansvarsförsäkringar och andra typer av försäkringar är det vanligt att försäkringen täcker upp det skadestånd som ska utges. Om försäkring inte finns, mot förmodan (ovanligt), så kan skadeståndet eventuellt jämkas enligt 6:2 Skadeståndslagen ifall det skulle vara "ekonomiskt oskäligt betungande" för den skadevållande parten. Man kan även se till den skadevållandes möjlighet att återanpassa sig till samhället. Beroende på hur stort ditt eventuella skadestånd blir så är det dock tvivelaktigt med jämkat skadestånd i ditt fall.

men sen måste man beakta att även om gärningsmannen inte kan betala så kan m4tte få ersättning från ev försäkring som m4tte har. Finns ingen sån försäkring eller täcker den inte hela skadeståndsbeloppet så kan m4tte i sista hand bli ersatt av brottsoffermyndigheten genom deras brottsskadeersättning. För att få den ersättningen gör man en särskild ansökan hos BOM, man har 2 år på sig från domen vann laga kraft (inte längre kan överklagas).
En annan sak bara, kränkningsersättningen för en misshandel av normalgraden är 5000 kr enligt BOM (minns att du frågade det förut)