Lawesome

Arne (A) har gjort sig skyldig till mord (BrB 3:1). A har berövat livet på Christer (C). Det verkar ha skett uppsåtligen och därför blir det inte vållande till annans död (BrB 3:7). Beroende på omständigheterna som föranlett gärningen eller om det i övrigt är mindre grovt så kan A eventuellt döms för dråp (BrB 3:2). Men av den korta informationen som finns i frågan så skulle jag nog tro att det blir mord och inte dråp.

Vad gäller Berit (B) så har hon tillsammans med A planerat mordet på C. B har dessutom kontaktat A vid gärningstillfället och kommit överens om att det nu är lägligt att mörda C. B har dock inte faktiskt mördat C och B kan inte dömas som gärningsman. Därför får vi undersöka om någon av reglerna i 23 kap. BrB är tillämpliga.

Det första man måste undersöka är om reglerna i 23 kap. överhuvudtaget är tillämpliga i detta fall (det är en vanlig fälla på tentor att råka gå in i 23 kap. trots att t ex försök till brottet inte är straffbelagt, snatteri är ett exempel på ett sådant brott). Detta undersöker man, vanligtvis, genom att kolla sist i det aktuella kapitlet. I 3:11 BrB förskrivs att försök, förberedelse, stämpling och underlåtenhet att avslöja mord är straffbelagt i enlighet med 23 kap. Vi kan alltså pröva om någon av dessa är tillämplig på B:s agerande.

B kan inte dömas för försök till mord (23:1), dels för att brottet ju är fullbordat, men dels för att B inte har "påbörjat utförandet" av mordet. Det är A som har gjort det. B kan inte heller dömas till förberedelse till mord (23:2 st 1) eftersom att brottet är fullbordat (23:2 st. 1 sista meningen). B kan inte heller dömas till stämpling till mord (23:2 st 2) eftersom att brottet är fullbordat och B skulle inte delta i gärningen och dessutom så har B inte själv erbjudit sig att utföra gärningen och B har inte bara "sökt" att A utför gärningen A har ju godtagit erbjudandet och fullbordat brottet.

Därför blir 23:4 tillämplig som reglerar ansvaret för annan även den faktiska gärningsmannen. I första stycket finns medhjälpsbrottet och rekvisitet är att man "med råd eller dåd" har främjat brottet. B har ringt till A och sagt att nu är det rätt tillfälle att mörda C. Dessutom ska de ha planerat mordet tillsammans. Det är svårt att svara på om detta är tillräckligt, jag lutar åt att det borde räcka för medhjälp till mord. Men det blir en diskussionsfråga och man kan komma till ett helt annat svar.

Anser man att det inte är medhjälp till mord så är det anstiftan till mord enligt 23:4 st. 2 BrB eftersom att B har förmått A att mörda C.

Hej Kicki,

Frågan är delvis arbetsrättslig, straffrättslig och diskrimineringsrättslig. Jag kommer i detta inlägg att besvara frågan främst utifrån straffrättsligt och diskrimineringsrättslig vinkel. Jag kommer därmed inte beröra huruvida din syster kan behålla praktiken eller liknande (det framgår även att du vill anmäla dem).

För att det ska vara fråga om diskriminering krävs att Vero Modas beteende har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (jmf 4 § Diskrimineringslag (2008:567)). Det framgår inte av din fråga att någon av dessa diskrimineringsgrunder skulle vara tillämpliga. Detsamma gäller trakasserier, även det måste ha samband med de ovan nämnda grunderna. Hur omoraliskt det än är att angripa en människas utseende eller liknande, så kan det därmed inte angripas utifrån ett diskrimineringsrättsligt perspektiv.

Istället föreskrivs dock i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder
mot kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) att en arbetstagare inte får utsättas för kränkande särbehandling. Med en kränkande särbehandling avses att en arbetstagare flera gånger om blir behandlat på ett negativt sätt eller blir klandrad i negativ mån. Kränkningarna ska riktas mot en enskild arbetstagare, vilket är fallet enligt din fråga. Det är utan tvekan som så att de anklagelserna som har kommit - allt från stöld till hygien - kan få din syster att ställas utanför arbetsplatsens gemenskap. Huruvida din syster är "arbetstagare" är en rent arbetsrättslig/civilrättslig bedömning, vilken jag lämnar därhän. Dock bör begreppet tolkas något vitt, och det faktum att din syster endast är praktikant inte påverka utgångspunkten. Vero Modas beteende är oacceptabelt och respektlöst; det är uppenbart att deras beteende kan få din syster att må dåligt, att känna sig kränkt, att känna sig utstött m.m. Arbetsgivaren själv är skyldig att motverka sådana typer av beteenden i arbetslivet, även om det kommer från denne själv (och inte en annan arbetstagare). Det första du och din syster kan göra är därmed att vända er till Arbetsmiljöverket och förklara problemet och beteendet som Vero Moda har uppvisat.

Den andra aspekten av frågan gäller den straffrättsliga biten. Då du vill anmäla förfarandet tolkar jag det som att du vill göra en polisanmälan.

Det är fråga om ett ärekränkningsbrott kan anses föreligga, dvs. förtal (5:1 BrB) alternativt förolämpning (5:3 BrB). Avgörande för denna bedömning är huruvida arbetsgivaren har gjort beskyllningarna inför tredje man, t ex inför andra anställda eller inför kunder, eller om det har skett direkt till din syster. Om det är sistnämnda fall så är det att bedöma som en förolämpning, och inte förtal. Det finns dock inga större skiljaktigheter mellan de två olika brotten. Enligt 5:1 1st BrB utgör det förtal om man utpekar någon som brottslig eller annars lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta en för andras missaktning. Enligt frågan har de anklagat henne för stöld. De har likaså kommenterat hennes hygien och utseende. Detta är normalt saker som gör är ägnade att göra så att man känner sig kränkt eller utsatt. Observera att din syster inte behöver ha känt sig kränkt (jmf "ägnad". Samma princip framgår av 5:3 1st BrB. Vi kan därmed konstatera att det föreligger ett brott i objektiv mening (det tycks inte finnas några rättfärdigande omständigheter som ursäktar).
Nästa fråga är om det även föreligger ett brott i subjektiv mening. Både förtal och förolämpning är ett uppsåtsbrott. Detta innebär att arbetsgivaren i föreliggande fall ska ha haft en viss medvetenhet och kunskap om föreliggande faktiska omständigheter i förhållande till lagrummet. I föreliggande fall är arbetsgivaren medveten om att denne kallar din syster för brottslig genom att anklaga henne för stöld. Likaså verkar de vara medvetna om att de kommenterar hennes utseende m.m. Det faktum att de möjligtvis inte anser att det är "ägnat" att utsätta din syster för andras missaktning saknar betydelse ur ett uppsåtsperspektiv. De behöver endast ha medvetenhet och insikt i förhållande till de faktiska omständigheterna, dvs. att de har sagt det och det. Det tycks inte heller föreligga några ursäktande omständigheter. Utifrån detta kan man därmed argumentera för att arbetsgivarens agerande utgör förtal eller förolämpning. Vilken rubricering man går på beror på till vem uppgifterna om din syster har lämnats.

Rent processrättsligt och åtalsmässigt får förtal och förolämpning enligt huvudregeln inte åtalas av annan än målsägande, vilket i detta fall är din syster (5:5 BrB). Vad din syster kan göra är därmed att göra en polisanmälan och eventuellt åtala arbetsgivaren för deras beteende. I den mån de skulle dömas går naturligtvis inte att bedöma med hänsyn till att vi saknar fullständiga uppgifter och det inte går att avgöra på förhand. En process innebär även att man måste ha viss bevisning för sina påståenden. Och andra sidan betalar ni inte rättegångkostnaderna i ett eventuellt brottmål.

Hoppas detta hjälpte dig!

Hej,

Den uppgiften hade jag kvar och har laddat upp. Min uppgift var att representera Säljamera, varför den inte behandlar själva anmälan.

Du kan hämta hem den här: http://lawesome.eu/view/post:5610

Hej Kicki,

Varmt välkommen till Lawesome! Kul att du gjort flera inlägg och fått fart på diskussionerna, det är alltid roligt.

Svaret blev, som du ser, väldigt långt så jag lägger även upp det som en pdf-fil på Lawesome.

Angående din fråga:

Först av allt så är ju detta ett seminarium, och själva syftet med detta är ju inte alltid att få fram ”rätt” svar eller ett (1) rätt svar utan att just skapa diskussion och det finns därför alltid lite/mycket spelrum för olika tolkningar i svaren. Med den brasklappen så ska jag försöka svara så som jag tror att utfallet skulle bli, men jag ska i alla svar försöka peka på vad som är knäckfrågan och därmed peka på vad man kan argumentera kring till fördel för sin part. Detta framgår även uttryckligen av uppgiften, där även olika personprofiler framgår, svaret kan alltså även bero på vilken personprofil den aktuella karaktären har (denne kanske inte är intresserad av att lämna ut uppgiften eller tvärtom trots att denne får ta ut uppgiften).


Utlämnandena av handlingar:

Dessa svar beror i vissa fall på vem det är som begär ut handlingarna, jag har dock kollat på seminariematerialet på hemsidan och skriver i varje delfråga vem det är som begärt ut handlingen.

Allmänt om allmänna handlingar:
Jag skulle rekommendera dig att ladda ner mina föreläsninganteckningar om handlingsoffentlighet där det står en hel del om hur sådana här bedömningar ska göras.

1. är det en handling (Tryckfrihetsförordningen 2:3)?
2. är handlingen allmän?
2.1 är institutionen en myndighet?
2.2 är handlingen förvarad hos myndigheten (TF 2:4)?
2.3 är handlingen inkommen till eller upprättad hos myndigheten (TF 2:6-7)?
2.4 är det endast en minnesanteckning (2:9) eller finns det andra undantag?
3. är handlingen offentlig (sekretesslagen)?

Alla kraven i punkt 1 och punkten 2 måste vara uppfyllda för att handlingen ska vara allmän, för att handlingen dessutom ska vara offentlig så måste man gå igenom sekretesslagen för att bedöma eventuell sekretess. För databaser och framställande av sammanställningar gäller dessutom särskilda regler. Likaså finns det ytterligare specialregler.

1. Pluggbergs ansökans-akt:
Här är det en journalist som begär ut uppgifter om någon annan, det är alltså inte Pluggberg själv som begär ut akten.
En handling anses vara ”framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel ” (TF 2:3) detta är ett rekvisit som anses böra tolkas vitt och en akt är onekligen en handling (framställning i skrift).
CSN är en myndighet.
Handlingen får anses vara förvarad hos CSN eftersom att den rent fysiskt verkar vara hos CSN.
Huruvida handlingen är inkommen eller upprättad hos CSN kan bli en knäckfråga. Det framgår inte vad akten består av men antingen har Pluggberg lämnat in handlingar själv till akten (inkommen) eller så har CSN själva skapat handlingar som de har lagt in i akten. De handlingar som är inkomna från Pluggberg är offentliga och därmed allmänna. Men de handlingar i akten som CSN själva skapat är det lite tveksamt om de kan anses upprättade redan, eftersom att det är möjligt att dessa inte har blivit expedierade än (se TF 2:7). Men är däremot något annat av rekvisiten i TF 2:7 uppfyllda så kan handlingen vara upprättad ändå (t ex om akten i själva verket är ett diarium eller en journal enligt 2:7 st. 2 p. 1). Handlingarna kan i detta fall inte anses upprättade genom att ha justerats eller färdigställts (TF 2:7 st 1 sista meningen) eftersom att detta endast är tillämpligt när handlingen inte är hänförligt till något ärende (vilket det ju är i detta fall: Pluggbergs ansökan).
Kommer man fram till att handlingen är allmän så måste man bedöma om Journalisten har rätt till att få se akten pga. ev. sekretess. Här finns flera möjliga sekretessanledningar, beroende på om man hamnar i en öppen eller sluten sekretessbestämmelse så har det betydelse att det är en Journalist som söker handlingen, dessa brukar nämligen vanligtvis få ta del av handlingar (trots sekretess) om det är i syfte att utföra journalistiskt arbete; men inte alltid, man får göra en bedömning i det enskilda fallet.


2. Alla e-postmeddelanden till CSN mellan vecka 7-9
Studenten begär ut meddelandena från CSN

Detta är också handlingar (upptagning som kan läsas med hjälp av tekniskt hjälpmedel).
CSN är en myndighet.
Det framgår inte om epost-meddelandena är interna mejl eller om de kommer ”utifrån” men om de är utifrån så anses handlingarna vara inkomna. Är de däremot interna så kan svaret bero på om meddelandena hör till ett ärende eller inte; gör meddelandena det så anses de allmänna först i och med expediering (TF 2:7 st 1). Hör de däremot inte till ett ärende så kan de t ex vara upprättade redan när de är färdigställda eller justerade, jag skulle anse att ett mejl anses färdigställt när det skickas iväg.
Här måste man även hålla isär sådana brev som är rent personliga och inte har något som helst med myndigheten att göra, men det framgår inget om att några av dessa meddelanden skulle vara rent personliga så det torde inte spela någon roll.
Ytterligare en invändning här kan bli att kravet på vilka handlingar personen vill ha inte är tillräckligt preciserat, men jag skulle nog anse att så är fallet. Det spelar ingen roll att det möjligen blir många handlingar, denne verkar ha preciserat det hyffsat väl (studenten bör kanske precisera vad meddelandena har för ämne för att vara tillräckligt preciserat).


3. Utdrag ur CSN:s system ang. all information om student Pluggberg:
Det är studenten själv som begär ut informationen.

För att vara en upptagning ska vara förvarad så måste myndigheten kunna få fram dessa med ett tekniskt hjälpmedel som denna själv utnyttjar (TF 2:3 st 2) och om man dessutom vill ha en sammanställning av uppgifter ur en databas så måste myndigheten kunna få fram dessa uppgifter med hjälp av ”rutinbetonade åtgärder” (2:3 st 2 sista meningen). Vad som avses med rutinbetonade åtgärder blir en av de viktiga knäckfrågorna här, men det har sagts att om det tar mer än 1,5 timmes arbete så brukar det inte anses vara rutinbetonat.

Även här kan myndigheten möjligen invända att det inte är tillräckligt preciserat, men det är tveksamt att så skulle vara fallet.


4. Anteckningar från ett internt möte angående Pluggbergs ansökan:
Journalisten begär ut handlingarna

Det här är ett typiskt exempel på en s k minnesanteckning (2:9 st 1) eller beslutsutkast (2:9 st 2). Denna regel gäller dock endast handlingar vilka är upprättade hos myndigheten, är handlingen inkommen enligt 2:6 så spelar det ingen roll att handlingen möjligen skulle vara ett utkast eller en minnesanteckning. Det avgörande för om minnesanteckningar/utkast (vilka har upprättats av myndigheten och inte är inkomna) ska bli allmänna är om de expedieras eller tas om hand för arkivering. Ytterligare ett krav är att handlingen inte tillför ärendet några sakuppgifter, gör de det så räknas inte handlingen som en minnesanteckning (2:9 st 1 sista meningen). Har handlingen således varken expedierats eller arkiverats så är den överhuvudtaget inte ens upprättad i TF:s mening (och därmed inte heller allmän). Detta skulle betyda att journalisten inte har rätt att få handlingen, eftersom att myndigheterna ju är skyldiga att lämna ut endast allmänna handlingar.


5. Alla SMS i teknikern Nerdos telefon de senaste två månaderna:
Journalisten begär ut uppgifterna

En rätt intressant knäckfråga blir här om SMS skickade till Nerdos telefon överhuvudtaget kan anses ha inkommit till myndigheten? Det kan ju nämligen vara Nerdos personliga telefon. I lagtexten uttrycks det att handling anses inkommen bl a när den har ”kommit behörig befattningshavare till handa” (2:6) elektroniska upptagningar anses inkomna när upptagningen har gjorts tillgänglig för myndigheten med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar (2:6 st 1 samt 2:3 st 2). Använder myndigheten således mobiltelefoner och sms i sitt arbete så får troligen meddelandena anses vara inkomna. Det är dock mera tveksamt om Nerdo kan anses vara en behörig tjänsteman, det blir en diskussionsfråga och beror på vad för uppgifter Nerdo har (men det saknar betydelse om sms:en är inkomna genom ett tillgängligt tekniskt hjälpmedel).

Det torde också sakna betydelse om man skickat meddelandena till Nerdos personliga mobiltelefon (om denne är en behörig tjänsteman), men då blir det mycket svårare att utreda om meddelandena är allmänna handlingar som har med myndighetens verksamhet att göra eller om de är rent privata meddelanden (2:11 p 3).

Även här kan man invända 2:9 angående minnesanteckningar, men problemet är att troligen så har myndigheten troligen inte upprättat några av handlingarna i Nerdos mobil utan de flesta lär vara inkomna och därför är 2:9 inte tillämplig.


6. Sammanställning av alla studielån med beräkning av månadsbelopp vid fyraprocentig höjning av låneräntorna:
Ett företag begär ut informationen

Jag förstår det som att här så begär inte företaget bara ut allmänna handlingar som redan finns hos myndigheten utan de vill att myndigheten ska framställa en ny sammanställning med hjälp av befintliga allmänna handlingar, dvs. upprätta en ny handling. Detta är myndigheten skyldig att göra om det dels kan ske genom redan tillgängliga handlingar som är allmänna, dels sammanställningen kan ske med hjälp av rutinbetonade åtgärder (mindre än 1,5 timmes arbete) och dels sammanställningen är behörig att skapa en sådan handling som kommer innehålla personuppgifter (2:3 st 2-3). Som du förstår så blir ju allt detta diskussionsfrågor och man kan argumentera fram och tillbaka, dessutom kommer ju PUL att troligen få rätt stor betydelse i den här frågan.


7. Förteckning över studenters e-postadresser för att användas i marknadsföringssyfte:
Företaget begär ut informationen

Detta är också en sammanställning, precis som i fråga 6, men här blir PUL ännu tydligare relevant för bedömningen.


8. Innehållet i CSN:s Knowledge-Management system (beslutsmallar):
Studenten begär ut informationen.

Det här är ytterligare ett sådant exempel på beslutsutkast och koncept i 2:9 st 2, observera att här finns ju (till skillnad från minnesanteckningar) inget krav på att handlingarna ska höra samman med ett ärende. Dessa handlingar blir allmänna endast om de behålls för arkivering. Så verkar dock ha varit detta fall varför det är möjligt att myndigheten troligen kommer behöva lämna ut dessa handlingar. Men detta blir ju så klart en diskussionsfråga.


Vad gäller frågan handlingarna i delfråga 10 så återkommer jag senare med svaret.

Jag återkommer likaså med svar angående den territoriella begränsningen av reglerna angående informations- och funktionskraven för en e-handelsplats.

För de som undrar så finns seminarium 3 upplagd: http://lawesome.eu/view/post:5610

Däremot besitter jag inte fler än så. Om någon har anteckningar från de två första får denne jättegärna lägga ut dem!