Hejsan Taiganin,

Detta gäller angående själva fördelningen av kvarlåtenskapen vid förskott på arv.

Enligt ärvdabalken 6 kap. 5 § ska "för bestämmande av arvslotternas storlek, kvarlåtenskapen före delningen ökas med förskottets värde eller, om avräkning ej kan till fullo ske å förskottstagarens arv, med vad därå kan avräknas". Enligt huvudregeln ska värdet på förskottet bestämmas vid tidpunkten för mottagandet, d.v.s. inte vid själva avräkningen, såvda inte särskilda skäl föreligger, se 6 kap. 3 §. Detta kan ju få betydelse för er eftersom att värdet på fastigheter har gått upp den senaste tiden.

Detta betyder att allt ska räknas med, sommarstugan, lägenheten, tomten samt huset. Detta sammanlagda värde ska sedan delas på antalet arvingar (sex stycken som jag förstår det). Därefter ska fasterns förskott räknas av från hennes andel.

Exempel 1:
Det sammanlagda värdet av allt (inkluderat förskottet som fastern har fått) är 120 000 kr. Detta ska delas på er sex arvingar. Vardera arvinge ska alltså får 20 000 (120 000 / 6 = 20 000). Från denna andel ska fasterns förskott avräknas. Om huset således är värt 15 000 kr ska fastern få 5 000 kr medan ni övriga ska få 20 000 kr.

Exempel 2:
Samma som i Exempel 1 men huset är värt 25 000 kr (alltså mer än fasterns andel om 20 000 kr). Detta innebär att fastern skulle ha "fått" 5 000 kr mer än ni övriga. Fastern behöver dock inte betala tillbaka detta enligt 6 kap. 4 § som säger att avräkning endast ska ske mot arvingens andel. Skulle dock förskottet kränka någon av bröstarvingarnas laglott enligt 7 kap. 4 så kan fastern bli återbetalningsskyldig (laglotten är 1/5 av hälften av faderns kvarlåtenskap eftersom att ni är fem syskon, d.v.s. 1/10 för vardera bröstarvinge).

Det där är högst individuellt. Att gå på seminarierna/gruppundervisningen är helt klart att rekommendera. Lär dig de fyra olika skolorna; naturrätten, neonaturrätten, historiska skolan och begreppsjurisprudensen. Du måste kunna tillämpa skolorna, så det svåra kommer inte vara att memorisera dem.

hur många sidor är det?

Hur många sidor är det totalt?

Hej Gunel,

Jag förstår din fråga som att den handlar om huruvida du får säga upp avtalet med din casinoleverantör. Mitt svar kommer utgå ifrån att det inte finns några särskilda bestämmelser i ditt eller leverantörens tillstånd från Lotteriinspektionen eller andra myndigheter ansvariga för spelande.

Det spelar ingen roll om avtalet är skriftligt eller muntligt, avtalet gäller oavsett. För att bedöma om hur uppsägning ska ske måste man utreda om avtalet löper (1) tills vidare eller (2) är ett tidsbegränsat avtal.

I situation 1 (tillsvidareavtal) så löper avtalet på så länge det inte sägs upp av någon av parterna. Vid dessa avtal brukar det vanligen finnas en uppsägningstid, d.v.s. avtalet fortsätta löpa en viss tid även efter att uppsägning har skett. Uppsägningstiden är vanligen längre ju längre avtalet har varat. Det finns numera även ett HD-fall där ett långvarigt tillsvidareavtal ansågs ha en uppsägningstid även utan att parterna hade avtalat särskilt om detta.

I situation 2 (ett tidsbegränsat avtal) så är det bestämt att avtalet löper en viss tid. Det behöver alltså, så länge parterna inte avtalat annat, ske en särskild uppsägning utan avtalet upphör att gälla när tiden har gått ut. Dessa avtal har inte uppsägningstid, utan upphör när den bestämda tiden löpt ut.

Jag kan inte riktigt utläsa ur din fråga vilken sorts avtal ni har haft. Min rekommendation är dock att ni snarast meddelar den nuvarande leverantören att ni ska byta leverantör och att det tidigare avtalet ska upphöra genast.

Vad gäller kontraktsbrott och muntligt avtal så spelar det inte heller här någon roll att avtalet är muntligt eller skriftligt. Ett ingånget avtal gäller oavsett form (förutom i de speciella fall då det föreskrivs särskilda formkrav,som exempelvis vid köp av fastighet). Det är svårt att svara på om ni kan bli skyldiga för kontraktsbrott, det beror så klart främst på vad för typ av avtal ni har och vad ni har avtalat med den nuvarande leverantören. Det ska dok påpekas här att avtalsparter, i synnerhet vid långvariga avtalsförhållanden, har en lojalitetsplikt mot varandra och då kan det finnas en skyldighet att meddela i god tid innan man man avser att säga upp avtalet. Brister i detta avseende kan innebära att man tvingas ersätta motparten för eventuella skador som denne orsakas av det sena meddelandet (exempelvis förlorad inkomst eller kostnader med anledning av kundbyte).